Emilia Irene

Natten till måndag ringde larmet klockan 04.30. Jag drog på mig bekväma kläder, slängde kameran och stativet över axeln och hämtade upp min kusin. Vi skulle se blodmånen och jag ville få episka bilder av fenomenet.

 

Det var molnigt men man kunde ändå se en liten skymt av månen. Vi tyckte det såg ut som att molnen skulle lätta sig. Men nej, det gjorde dom inte. Jag tog totalt fyra, inte det minsta epsika, (test)bilder och sen var månen borta. Vilken besvikelse...